Faure_160320_plugg

Faurés requiem som ges söndag 20 mars kl 18 i S:t Petri kyrka, blir en musikalisk introduktion till Stilla veckan. Texterna i den s.k requiemmässan, den katolska minneshögtiden över de döda, har tilltalat kompositörer under hela musikhistorien.

På söndag uppförs Gabriel Faurés Requiem i en version från 1893. Denna kompositörens andra version i ett intimare kammarmusikaliskt koncept är mindre känd. Det verk som musikälskare världen över känner till och uppskattar som Faurés Requiem är en tredje version som är omgjord till ett verk för symfoniorkester av någon annan än kompositören och som utgavs av hans förläggare 1900. Själv uttalade han att verket från 1893 kom väl till sin rätt i ett kyrkorum men kanske inte räckte till i en konsertsal. Därför protesterade han inte mot förläggarens tredje version.

Faurés egna föreställning om döden har tydligt satt sin prägel på hans Requiem. Kanske är det frånvaron av ångest, tårar och rädsla som gjort detta verk så populärt hos så många. Vad som fick honom att skriva ett requiem är oklart. Möjligtvis hade hans föräldrars död några år tidigare något att göra med saken även om han själv lär ha sagt: ”Mitt requiem är inte skrivet för någonting annat än mitt eget höga nöjes skull – om jag får uttrycka det så!”

I en intervju säger Fauré: ”Det har sagts att mitt requiem inte uttrycker dödsfruktan och någon har till och med kallat det för ’dödens vaggsång’. Efter att i åratal ha spelat orgel i begravningsgudstjänsterna har jag kanske instinktivt försökt komma bortom det som man anser vara rätt och riktigt i dessa sammanhang. Det som jag kan utan och innan! Jag ville skriva något annorlunda.”

Han ville skriva musik som motsvarade hans egna föreställningar om döden som en glädjefylld övergång, en uppstigning till lyckan i livet efter detta och inte som ett smärtfyllt avsked. I stället för domedagsvisioner (som i Verdis Requiem) är Faurés Requiem en enastående och öm tröst i sorgens stund.  Han uppfattar texten som en förtröstan inför den befrielse som väntar efter döden. Med bibehållen barnatro men utan att verka naiv skildrar kompositören paradiset med eteriska klanger i sista satsen. Så vacker, enkel och självklar kan religiös musik vara.

Faurés Requiem framförs söndag 20 mars kl 18.00 av S:t Petri Motettkör och orkester, Elin Skorup, sopran och Jonas Samuelsson, baryton under ledning av dirigent Martin Arpåker. Fri entré.