Södra Sallerups kyrka

Denna kyrka, som är Malmös äldsta, ligger i byn Södra Sallerup i östra delen av Malmö.

En by med anor som går långt tillbaka i tiden. Kyrkorummets tjocka väggar från 1100-talet, bär minnen av livets stora händelser i människors liv. Det första rummet du kommer in i, vapenhuset, är Malmös äldsta i bruk varande rum.
Traditionerna och historien finns här, men här finns också plats för nytänkande, förändringens rörelse och en stor framtidstro. Många par har genom århundradena valt att uttala sin kärlek tillvarandra i just denna kyrka och sätta ord på sin vilja att dela livets alla stunder tillsammans.
Södra Sallerup har en egen brudkrona som gärna får användas vid vigslar i kyrkan. Till kronan hör en speciell bok där bruden som burit kronan får skriva sitt namn och vigseldatum innan de tågar ut ur kyrkorummet efter vigselgudstjänsten.

Exteriör
Kyrkan har också en marsch specialskriven till sig, ett musikstycke som många brudpar väljer att tåga in i eller ut ur kyrkan till.
Södra Sallerups Kyrka är en av de skånska kyrkor, som uppfördes efter domkyrkobygget i Lund. Ursprungligen hade kyrkan romansk form och med ett rektangulärt långhus i väster och kvadratiskt lägre kor med absid, en halvcirkelformad avslutning i öster. Kyrkan hade två ingångar, en i söder för männen och en i norr för kvinnorna. Långhuset hade små, högt sittande fönster. Invändigt hade kyrkan inga valv utan ett plant tak av trä. Byggnadsmaterialet var tuktad gråsten. Utvändigt hade långhus och kor båggesimser under taket av huggen sandsten.

Då kyrkan putsades om 1969 och murarna frilades, fann man två ursprungliga fönster, ett i norra och ett i södra långhusmuren. Dessa fönster hade murats igen då kyrkan fick nya, betydligt större fönster. Vid putsningen fann man även rester av en ingång på norra långhusväggen. Under fönstret närmast tornet fanns nedre delen av en ca 1 m bred portal med kritstensomfattning, med tio profilerade stenar var bevarade, fem vid varje sida. Portalresterna i norra långhusväggen var förmodligen från kyrkans gamla ingång för kvinnorna.   Över det igenmurade fönstret på norra långhusväggen hittades en kritstensplatta med en lejonfigur. Lejonet vaktade gränslinjen mellan profant och heligt. Lejonfigurerna i Södra Sallerup anknyter kyrkan till kretsen av stenmästare, som utgått från Lunds domkyrka.
Vid långhusets västgavel restes vid 1200-talets mitt ett torn. I tornets västra mur sitter ett rundbågsfönster jämte en smal fönsterspringa. I Tornet finns två klockor som båda är gjutna i Malmö, storklockan 1617 av Eggert Eilerson-Rotgeiter och lillklockan 1756 av Andreas Wetterholtz. Tornuret är tillverkat 1785 av malmöurmakaren Lars Jakobsson Högberg. Tornvalvet har målningar från 1200-talets senare hälft. På den norra och södra delen i tornets bottenvåning sitter ett s k konsekrationskors, ett kors inom en cirkel i rödbrun färgton. Vid renoveringen inför kyrkans 800 års jubileum 2001 gjordes en intressant upptäckt. Man fann i vapenhuset en igenmurad öppning som täcktes av en 12 cm tjock stenplatta. Det var rester av en gång genom den två meter tjocka muren. Ursprungligen kunde man nå tornets ovanvåning genom gången från vapenhuset. När den nedre delen av tornet byggdes på 1200-talet pågick ständiga strider mellan stormännen i Skåne och Danmark. Härar skövlade landskapet och kyrkan blev en tillflyktsort, där man var relativt säker. På 1400-talet då övre delen av tornet byggdes var det lugnare tider, och den nuvarande trappan togs upp och den gamla sattes igen. I tornrummet har öppningen till gången markerats.

I slutet av medeltiden utvidgades koret i öster, varvid absiden revs och ersattes med en ny kvadrat. Troligen samtidigt byggdes en sakristia vid korets norra sida och ett vapenhus vid långhusets södra sida. Ungefär samtidigt ersattes det ursprungliga innertaket av trä i långhus och kor med korsvalv.
Vid en ombyggnad 1833-34 revs vapenhuset, och den gamla ingången i södra långhusväggen igenmurades. Istället fick kyrkan här ett fönster. Ny ingång gjordes i tornets västra sida, och tornets bottenvåning fick nu tjänstgöra som vapenhus. Sakristian blev materialbod, och ny sakristia inreddes bakom altaret. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan vid en om- och tillbyggnad 1863-64 under ledning av Carl Georg Brunius i Lund, den tidens tongivande kyrkoarkitekt. Det gamla koret revs och en del av långhuset i öster. Långhusets östra del byggdes och fick ett tresidigt avslutat korparti. Långhuset fick tre nya korsvalv som ersättning för de raserade medeltidsvalven. Det nyuppförda långhuset tillbyggdes med två korsarmar. Av kyrkans medeltidsvalv är endast valvet i tornets bottenvåning bevarat.

Interiör
Den nuvarande interiören härstammar i huvudsak från en restaurering 1931 under ledning av länsarkitekt N A Blanck. Sakristian flyttades från koret till norra korsarmen dit även orgelläktaren flyttades från långhusets västända, koret frilades och fick golv av kalksten. Kyrkan fick värmeledning och elektrisk belysning. Koret fick två fönster med glasmålningar av Hugo Gehlin som visar apostlarna, evangelisterna och deras symboler, en bevingad människa (Matteus), ett lejon (Markus), en oxe (Lukas) och en örn (Johannes).

Altare
Altarskåpet av Hugo Gehlin tillkom 1931. Mittfältet framställer den välsignande Kristus och kröns av Kristusmonogrammet. Under altarskåpet finns lammet med korsfanan. De båda sidodörrarna skildrar händelser i Jesu liv från födelsen till uppståndelsen. Till altaret i kyrkan donerades två ljusstakar av malm av kyrkoherden i S:t Petri, magister Niels Sörensen, som hyllade Karl X Gustaf vid hans intåg i Malmö 1658 efter Roskildefreden. Altarmattan är från 1918 och sydd i korsstygn efter mönster från en ”augedyna” från Södra Sallerup, medan kormattan vari kyrkans trappgaveltorn ingår, är komponerad av Hellevi Nilsson i Hannas.På östra väggen i södra korsarmen hänger den tidigare altarprydnaden, en tavla efter Leonardo da Vincis berömda målning ”Nattvarden”. Altartavlan utfördes 1864 av målaren P Clausen.

Dopfunt
Dopfunten kommer troligen från 1600-talets första hälft. Den åttkantiga dopfunten är av snidad och målad ek. Fyra träfigurer på en bottenplatta bär upp funtens övre del, som pryds av åtta fält. Ett bildfält upptar Jesu dop med duvan, medan övriga sju fält har symboliska framställningar av olika dygder: Fides (Tron) med ett kors, Spes (Hoppet) med ett ankare, Caritas (Kärleken) med en kvinna med ett litet barn, Sapientia (Visheten) med en orm och en spegel, Justitia (Rättvisan) med svärd och våg, Fortitudo (Modet) med en pelarkolonn och Temperantia (Måttligheten) med dryckesbägare och vinkanna, varifrån vin hälls utanför dryckesbägaren. I funten finns ett dopfat av mässing från 1600-talets slut. Under själva dopet har sedan 50- 60-talet ett fat av silver placerats häri, i vilket dopvattnet hälls.

Predikstolen
Den nuvarande predikstolen i ek tillkom 1960 och är ritad av arkitekt Aina Berggren. Relieferna är skurna av bildhuggaren Per-Erik Willö.

Utsmyckning
Över ingången i långhuset hänger en vapensköld med Carl XI:s namnchiffer flankerat av två lejon. Vapenskölden har årtalen 1688 tillverkningsåret och 1864 då den och kyrkan renoverades. Sådana vapensköldar sattes upp i kyrkorna i Skåne efter Roskildefreden 1658 för att påminna församlingen om nationalitetsbytet. I norra korsarmen hänger två målade trätavlor, en på västra väggen, troligen ett fragment från kyrkans 1600-tals altare, som framställer Jesus på korset, och en på östra väggen med en inskription, som omtalar att kyrkan restaurerades 1767 och 1768 då ”Adolph Fridrich och Lovisa Ulrica, Sweries Utwaldaste Par, buro Kronorne, gladde Folket, skyddade och upplifwade Wetenskaper”. På gavelfönstret i södra korsarmen hänger sedan 1931 ett krucifix av Ingrid Larsson. I valven har kyrkan fyra ljuskronor från 1800-talet.

Orgel
På en läktare i norra korsarmen står orgeln med 11 stämmor, två manualer och pedal, tillverkad 1967 vid A Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Fasaden kommer från en äldre orgel.
NattvardskärlKalken är av silver. Foten är från 1600-talet, medan cuppan är från 1882. Vinkannan har ursprungligen varit ett profant dryckeskärl och har på insidan från botten och uppåt sex små pålar, som vid påldrickning vid gästabud utgjorde måttet på de tävlandes prestationer. Handtaget har årtalet 1630. Tumknappen har en nådastolsbild (Gud Fader som håller den korsfäste sonen framför sig).

sodra_sallerups_kyrka

sodra_sallerups_brudkronakoret_i_sodra_sallerup_kyrka