Om kyrkan

S:t Petri kyrka – Malmö stads äldsta kyrka
S:t Petri kyrka är både stadens äldsta bevarade kyrka och dess äldsta bevarade tegelbyggnad. På 1200-talet bidrog sillfisket till att Malmö började blomstra som handelsstad. Malmöborna kom i kontakt med Hansestäderna kring Östersjön. Där fick man inspiration till att bygga en ny kyrka som skulle motsvara stadens ställning. S:t Petri kyrka invigdes troligen år 1319. Runt 1380 var kyrkan färdigbyggd. Apostlarna Petrus och Paulus blev kyrkans skyddshelgon.

Kyrkans exteriör
Kyrkobyggnaden har ett stramt yttre med strävpelare och strävbågar. Tegelmurarna lättas upp av några få partier med olikfärgat och glaserat tegel. Som byggnadsmaterial användes lera från trakten som slogs till tegel i Malmö. Krämarkapellet tillkom i mitten av 1400-talet. På kapellets ytterväggar finns ett tiotal kritstensfigurer som föreställer olika helgon.

Kyrkans interiör
Kyrkorummet bär synliga spår av varje sekel från 1300-talet fram till idag. Den Malmöbo som under medeltiden gick innanför kyrkporten möttes av ett annat rum än Malmöbon i efterreformationens 1600-tal. Förändringarna i kyrkorummet speglar de samhälleliga och politiska förändringar som invånarna i Malmö upplevt i sina liv.

Treskeppig basilika
Kyrkan är en treskeppig basilika, kyrkorummet är uppdelat i ett långskepp med mittgång och två sidogångar och ett
kor med koromgång. Mellan långskepp och kor finns ett tvärskepp. Därutöver finns flera tillbyggda kapell. Kyrkan är
uppförd i den stil som kallas fransk-baltisk tegelgotik. Det som utmärker gotiken är höga valv och fönster med spetsbågar.

Kyrkobyggnaden som symbol
Kyrkobyggnaden är en symbol i sig. Den är byggd i form av ett kors vilket är svårt att se när man står inne i kyrkan. Mittskepp och tvärskepp bildar korset med det rundade koret som Jesus huvud. Så blir kyrkan en symbol för den korsfäste Kristus eller Kristi kropp. I S:t Petri kyrka ligger koret inte i rak linje med långskeppet. Vid kyrkans planläggning lät man koret vika av mot söder som en påminnelse om hur Jesus huvud föll ner mot hans ena axel när han dog på korset. Tydligast syns det om man står längst nere vid huvudingångens glasdörrar och tittar fram mot altaret.

Valven
I mittskeppet är kyrkans valvhöjd cirka 25 meter. Genom rymden och ljuset i den gotiska kyrkan känner vi tydligt att vi befinner oss i ett rum som är annorlunda än de vi annars vanligtvis vistas i. Arkitekturen ska uttrycka att rummet är heligt. De höga valven, rymden och ljuset ska ge en aning av Guds storhet.

Tornet
Kyrkans torn är idag 98 meter högt. Det första tornet som låg på platsen för nutidens orgelläktare rasade två gånger på kort tid: 1420 och 1442. Ett nytt torn byggdes upp väster om ursprunglig placering och står än idag. Spiran som pryder tornet idag tillkom 1890 och renoverades 2001.

Altaret
I S:t Petri kyrka är det tydligt att altaret är den viktigaste platsen i en kyrka; den är mitt i blickfånget. Det ståtliga renässansaltaret är 15 meter högt och ett av de högsta träaltarna i Norden. Det är byggt av ek, utsirat, bemålat och förgyllt. Den tyskfödde snickaren Hendrik Könnicke och bildhuggarna Jacob Kremberg, Otto Statius, Curt Snedker och Öllrich Svarfer färdigställde altaruppsatsen på S:t Mikaels dag 1611. Oljemålningarna i mitten av altaruppsatsens fyra våningar är målade av Malmökonstnären Pieter Hartman. Nerifrån och upp förställer de den sista måltiden, korsfästelsen, himmelsfärden och gudsnamnet, Jahve, med hebreiska bokstäver.

Predikstolen
Många av kyrkans inventarier har donerats av borgarna i Malmö. Rådman Engelbret Friis bekostade predikstolen som invigdes 1599. Den är tillverkad i sandsten och svart kalksten av snickaren Daniel Thomisen, Jörgen Stenhugger och målaren Hans Mahler. Runt predikstolen finns relieftavlor som visar sex scener ur Jesu liv. Från vänster till höger är dessa: bebådelsen, födelsen, den sista måltiden, korsfästelsen, uppståndelsen och himmelsfärden. Predikstolen bärs
upp av en Mosesbild. På sidorna av resonanstaket finns statyer av kyrkans skyddshelgon, Petrus och Paulus.

Orgeln
Orgelläktaren är belägen mitt emot altaret över ingången från vapenhuset i väster. Orgelfasaden är ett sengustavianskt verk från 1700-talets slut. En ritning av orgelfasaden som godkändes av kung Gustav III finns inom glas och ram uppe på orgelläktaren. Dagens orgel invigdes 1951 och är byggd av den danska firman Marcussen og Søn i Åbenrå. I kyrkorummet syns bara ryggpositivets pipor men totalt har orgeln cirka 5 500 pipor och 74 register. Även om Marcussenorgeln
har renoverats i omgångar de senaste decennierna, är det först nu (2015) som den blir grundligt
restaurerad.

Krämarkapellet
I Krämarkapellet får vi en känsla av hur det har sett ut i kyrkan före reformationen. Det finns groteska figurer, bastarder mellan människor och djur, narrar, djur som musicerar med mera. I motiven finns många prov på folklig humor. Lustiga
gubbar, grova och gemytliga människoansikten. Troligen har arbetarna stått modell för varandra vilket var vanligt i medeltida byggen. Kapellet var helgat åt S:t Jörgen och uppfördes efter 1442 då kyrkans torn rasade en andra gång på kort tid. Det uppfördes av vantsnidarelaget som samlade tillverkarna av fint kläde, troligen kring 1460. Målningarna i kapellet verkar ha två uppkomstperioder, en från 1460-talet och en som dateras till början av 1500-talet. Även om det
finns ett bomärke i ett av valven så vet man inte vem som har gjort målningarna. Fram till reformationen användes
kapellet av olika hantverkargillen i Malmö. De firade sina mässor och hade sina dop och begravningar här. I de två västra valven kan man urskilja flera sköldar med symboler för de olika gillena. Bland många andra motiv återfinns dödsdansen,
Veronicas svetteduk och S:t Göran. Idag används kapellet som dop-kapell. Dopfunten från 1601 är dekorerad med sex reliefscener som alla har anknytning till dopet. Silverskålen är hamrad ur ett enda stycke och är ett arbete från 1919.

S:ta Annas kapell
Kapellet är den enda platsen i kyrkan som har färgade fönster. Här möter vi 1900-talets tolkning av de helgon som varit knutna till kyrkan. Glasmålningarna utfördes under åren 1935–1937 av Hugo Gehlin. I de båda södra fönstrena dominerar
mittfigurer av apostlarna; Petrus med nycklar i handen och Paulus med svärdet. Runt den centrala bilden finns deras historia framställd i kronologisk följd, från vänstra nederkanten till bilden under deras fötter som visar sättet på vilket de
dog martyrdöden. Mariafönstret ovanför altaret visar Marias liv. Annafönstret mittemot avbildar Anna med Maria och Jesus omgivna av gammaltestamentliga profeter.

Gravstenar och epitafier
I cirka femhundra år har kyrkan varit en gravsättningskyrka. De rådmän, borgare, präster, handels-män och hantverkare
som hade råd kunde köpa sig en gravplats i kyrkan. Efter en golvrenovering på 1850-talet ligger endast några få stenar kvar på sin ursprungliga plats. De borgare som blev begravda i kyrkan fick ofta en minnestavla, epitafium, över sin gravsten. De flesta epitafier är från 1500- och 1600-talen. I koret på södra pelaren finns ett epitafium i form av ett
hopfällbart votivskåp. Borgmästare David Patersen lät sätta upp det över sina föräldrar och syskon på sin guldbröllopsdag 1617.

Mariastatyn i Mariakapellet
Mariastatyn är tillverkad 1995 av konstnären Mårten Hultenberg. Förebilden är en trettonhundratalsstaty från Historiska museet i Lund: den tronande madonnan från Östra Tommarp. Från början ställdes statyn på en vit piedestal. Efterhand började kyrkbesökare lämna blommor och handskrivna böner till Maria. Det uppstod ett behov att kunna tända ljus och att kunna sätta sig för att be. Så växte ett nytt kapell fram kring Mariastatyn. Platsen med bänkarna kring Maria, det vi idag kallar Mariakapellet, är en plats för bön och ljuständning som talar till både kvinnor och män oavsett religion.

domaren2_ar

I snart 700 år har Malmöbor och tillresande sökt sig till S:t Petri kyrka. Kyrkorummet innehåller många olika språk;
bild, ord, konst och musik. Rummet och föremålen som vi ser berättar om stadens historia och om Malmöbors levnadsöden. En annan berättelse ligger i föremålens symboliska betydelse. Liksom på medeltiden, under reformationen och framåt, är S:t Petri kyrka idag en spegling av mångfalden i vår stad. Oförändrat genom seklerna har människor sökt sig till S:t Petri kyrka i glädje och i sorg, med hopp och med längtan. Vi ber, firar gudstjänst, delar bröd och vin, döper, viger och begraver – idag som för 700 år sedan. Våra egna mest grundläggande livsfrågor kan vi spegla i det mångfaldens kyrkorum som S:t Petri kyrka utgör. Livsvandringen, livsmeningarna, livscyklerna – allt får plats och får sina uttryck i S:t Petri kyrka. Gud till ära och människor till hopp.

Välkommen till en virtuell rundtur i S:t Petri kyrka