Att sörja kan liknas vid att vara med om en jordbävning på insidan. En mängd olika känslor exploderar inom oss. Vad vi känner och hur vi sörjer är individuellt, men rent fysiskt reagerar våra kroppar på ungefär samma sätt: stresshormoner så som adrenalin, noradrenalin och kortisol pumpas ut i kroppen för att maxa tillgången på energi så att vi kan fly undan det som gör ont eller stressar oss.

Till den årliga föreläsningen om sorg i S:t Pauli kyrka kom ett hundratal personer som alla i sina yrken möter människor i sorg. Tillsammans med Sjukhuskyrkan i Malmö hade S:t Pauli kyrka bjudit in psykoterapeuten och teologen Satu Hirsch Fjellstedt som föreläste om vad som händer neurologiskt och biologiskt i kroppen vid sorgearbete.

Satu Hirsch Fjellstedt liknar sorg  vid att vara med om en jordbävning på insidan. En mängd olika känslor exploderar inom oss; vi är ledsna, vi saknar, känner ilska, frustration, ibland lättnad och inte sällan att ”livet är orättvist”. Vad vi känner och hur vi sörjer är individuellt men våra kroppar reagerar rent fysiskt på ungefär samma sätt; kroppen går i ”flyktläge”.

Sorg är en stressreaktion

När livet är i balans, vi mår bra och känner trygghet och livet flyter på finns ett flöde mellan vårt medvetande, våra relationer, vår hjärna och kropp. Men vid sorg stannar flödet av. Vi tappar bland annat kognitiva funktioner vilket gör det svårt att bearbeta och skapa mening av vad som hänt. Vår känsla av trygghet går förlorad och hot- och farosystemet i hjärnan aktiveras. Kroppen pumpar ut stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol som hjälper kroppen att maxa tillgången på energi så att vi kan fly undan det som gör ont eller stressar oss.

Sorg gör ont fysiskt

Men hur kan det komma sig att vi känner av sorgen rent fysiskt i kroppen? Vid sorg aktiveras inte bara vårt hormonsystem utan även kroppens nervsystem. Forskare menar idag att det finns tre olika typer av hjärna i kroppen: i huvudet, i hjärtat och i tarmen. Det finns helt enkelt nervceller, neuroner i bröstet och i tarmen som påverkas på samma sätt som neuronerna i huvudet och som styrs av de stresshormoner som kroppen utsöndrar. De höga halterna av adrenalin och noradrenalin kan påverka hjärtat. Man talar ibland till och med om brustet hjärta. Binjurarna producerar kortisol vilket påverkar vår sömn, ämnesomsättning och mage.

Stress i sig är inget farligt, men stress under en längre tid är direkt skadligt för kroppen. En person i sorg har sitt hot- och farosystem påkopplat dygnet runt och de höga halterna av stresshormoner sliter hårt på kroppen. Hjärtat, binjurarna, hjärnan och nervsystemet går alla på högvarv. Det ökar risken för inflammationer i kroppen, värk och kroniska sjukdomar som till exempel diabetes.

Trygghet och tillit bryter stressen

När vi förlorar en närstående, tappar vi sammanhang och riktning i livet. En del av vår identitet går förlorad. Långsamt måste tillit till livet och nya gemenskaper byggas.  Här behöver vi andra människor, någon att dela sorgen och smärtan med, även efter den akuta fasen av sorgen är över.

Det viktigaste du kan göra för någon i sorg är att finnas där i den sörjandes närhet som ett slags ankare till verkligheten. Tona in – läs av. Men ta inte över den andra personens känslor. När vi vill hjälpa berättar vi gärna om våra egna sorger eller kommer med råd, men det hjälper oftast inte. Vad som däremot hjälper är att visa på trygghet och tillit. Då minskar stresspåslaget i kroppen hos den som har sorg och flödet mellan medvetande, relationer, hjärna och kropp börjar fungera igen.

Text: Jenny Wollin

 

Länkar

Läs mer om Satu Hirsch Fjellstedt

 ”Första hjälpen vid sorg” –  konkreta tips på hur du kan göra för att stödja en medmänniska i sorg.