Kallad till att forska om religion och andlighet:

På spaning efter det nya Malmö

Vad händer med ett sekulariserat samhälle där andlighet och religion plötsligt blir synliga? När inre övertygelse syns i klädval och symboler och när religiösa sedvänjor flyttar ut från den privata sfären? Ben Grimm är studenten från Harvarduniversitetet i USA som reste till Malmö och Rosengård för att forska i frågan.

Det sägs att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. De senaste årens invandring och flyktingströmmar har dock fört med sig att religionen fått en plats på kartan då många som kommer från andra länder bär med sig ett synligt religiöst språk. Detta sker inte friktionsfritt och det märks i Malmö.
Ben Grimm, student från Harvarduniversitetet, var under maj och juni i Malmö för att undersöka vad som håller på att hända inom detta område.

Varför just Malmö? Ben Grimm liknar staden vid en mosaik, där många nationaliteter, kulturer och religioner samsas på en förhållandevis liten yta. Detta gör Malmö till en av de städer i Europa där nya trender syns först.
– Jag studerar religion för att det är så mänskligt. Är människan religiös till sin natur? Eller är det så att vissa människor är mer öppna för det andliga än andra? I USA frågar vi gärna människor vi möter vilken religion de tillhör. I Sverige talar ni inte om religion lika öppet efter vad jag har förstått, säger Ben Grimm.

Till sin undersökning har Ben Grimm intervjuat en mängd människor som han stött på i olika sammanhang. En av dem är Ann Aldén, präst i Svenska kyrkan Malmö, som skrivit en avhandling med titeln; Religion in dialogue with late modern society. Han har även besökt politiskt och religiöst oberoende organisationer som Open Skåne och föreningen Systerskap & Religionsmöte!
ben grimm är 19 år och har läst på Harvard sedan han var sjutton. Elituniversitetet Harvard är omgivet av ett skimmer av tradition och kvalitet. Antagningskraven är höga.
– Visst söker du in på betyg, berättar Ben Grimm, men du måste också berätta om ditt sociala engagemang, gå på intervjuer och göra tester.

Ben Grimm sökte in till Harvard utan att veta vad hans huvudämne skulle bli. Det innebar att han fick prova olika kurser och sedan bestämma sig. Han testade elva klasser, bland annat arkeologi, indiska religioner och skandinaviska språk. Det som han fastnade för var studierna i religionsvetenskap och svenska.
vad får då någon som har förutsättningar att läsa precis vad han vill, att studera ett ämne som knappast leder till en spikrak karriär med skyhöga inkomster? För Ben Grimms del handlade det om passion.
– När jag väl bestämde mig var det som ett frälsningsögonblick. Jag är inte kallad till kyrkan, jag är kallad till att skriva om religion, säger Ben.

Bens farfar, som är metodistpastor, är mycket nöjd med sonsonens val. I början var farfar kanske inte helt på det klara med att barnbarnet i sin utbildning även studerar hinduism och islam. Men nu har de två fantastiska samtal om tro och livet.
– Det viktiga för honom är att jag nu har en hög uppskattning av religion, även om det manifesteras på ett annat sätt än hans. Min farfar och jag har faktiskt fått en fördjupad relation nu när vi har ett gemensamt andligt språk, berättar Ben Grimm.

Institutionerna för religion och för skandinaviska språk tillhör de mindre vid Harvard. Ett färre antal elever och engagerade lärare gör att undervisningen blir personlig. Ben som älskar att diskutera har blivit god vän med flera av sina lärare. en som inspirerat honom är den engelska professorn och författaren Karen Armstrong. Armstrong diskuterar bland annat kolonialiseringen och hur svallvågorna efter den har påverkat västvärlden. Enligt Armstrong ville Storbritannien ha instabila gränser i sina kolonier för att säkra deras beroende. När England lämnade länderna åt sitt öde skapades grunden för de folkvandringar vi ser i dag. ”De”, vars liv vi underminerat, kommer och hotar ”oss” i vårt paradis. I ett allt mer heterogent samhälle behöver vi ställa oss frågan vad det är som håller oss samman. I Sverige är folkhemmet en sådan berättelse, menar Ben Grimm.
– En nation behöver ha en gemensam historia att relatera till. Hur införlivar berättelsen om folkhemmet den nya ställning som religionen har fått? Jag studerar migration och det mångkulturella samhället, men saknar litteratur som tar upp religionens roll. Svensk identitet – vad är det? Kan en religion som islam rymmas i den svenska identiteten?
När Ben Grimm intervjuat muslimer i Malmö har han både fått sina teorier bekräftade och ställts inför nya frågeställningar. Flera av de intervjuade har berättat att när de lämnar sin lägenhet är de inte längre Serena eller Ahmed, de är en ”vandrande religion” som visar upp något som svensken anser ska döljas bakom lyckta dörrar. Ben Grimm menar att vi i Sverige tycker att etnicitet bara kan behållas till en viss gräns.

Vad ser då Ben Grimm som ung amerikan när han besöker Malmö och Sverige?
– Sverige har under relativt lång tid varit präglat av välfärd, låg fattigdom och låg hemlöshet. Det homogena, skyddade
Sverige håller nu på att bli en del av det globala samhället, med allt vad det innebär. Antalet äldre, infödda svenskar minskar, gruppen icke infödda svenskar växer. Vad betyder det att integreras som religiös i ett svenskt samhälle där religion är förpassad till det privata? Här skiljer sig Sverige från USA, som är ett publikt samhälle där religionerna har en mer offentlig roll. Allt är enormt spännande och det händer just nu, säger Ben Grimm.

Hur anser Ben Grimm att de problem som uppstår ska lösas?
– För att vi i västvärlden ska få ett samhälle med fred och samförstånd måste vi ta tag i de komplexa frågorna på många olika plan – politiskt, privat och i organisationer och forum. Betydelsen av vad det innebär att vara svensk behöver vidgas. Andlighet och religion är en del av livet för många människor. Det är genom att omfamna olikheterna som vi lär oss att leva tillsammans. En stad som Malmö med dess otroliga och synliga mångfald erbjuder ett spännande tillfälle för folk att engagera sig över religiösa och kulturella gränser, något som många redan har börjat att göra.

Text/Foto: Kristina Strand Larsson.

Artikeln har tidigare publicerats i Svenska kyrkan Malmös magasin Trovärdigt 3 2016.