Varför ska inte alla får uppleva det som är vackert?

”Så skimrande var aldrig havet” sjöng Malin Carlberg i  Nattkyrka i S:t Johannes fredagen den 19 februari.

I bänkarna lyssnade kulturintresserade Malmöbor, någon som precis muckat från fängelset, någon annan som kämpar mot sitt missbruk och nu fyller kroppen med musik istället för droger och trötta EU-migranter med en sliten kudde i sin kasse.

Nattkyrkan i S:t Johannes med professionellt musikframträdande, mässa och bön för alla människor på väg åt olika håll, övergår i nattöppet. Tystnadensänker sig, lamporna släcks och snart byts tonerna mot snarkningar som höjs och sänks mot taket. Här behandlas alla lika, men alla måste också visa respekt. Inga droger är tillåtna.Trygga Securitas-killar skapar ordning och värme tillsammans med Svenska kyrkan Malmös personal.

– Det här är inget härbärge. Vi har inga sängar, vi serverar inte mat. Men vi erbjuder bön, skydd och vila. Klockan tolv, tre och sex ber vi och tänder ett ljus. Varför ska inte alla få uppleva det som är vackert? säger kyrkoherde Anders Ekhem.

Text/foto: Kristina Strand Larsson