Världens modernaste orgel
I en månad har S:t Petri kyrkorum dominerats av orgelbygge och det återstår åtskilliga veckor innan installationen av den nya kororgeln är klar. Delar av kyrkan är avspärrade, ställningar reser sig mot valvtaket både i koret och vid orgelläktaren. Verktyg, pipor och andra orgeldelar belamrar ytor som annars brukar användas vid gudstjänst och förrättning.  Tystnaden i vad som brukar kallas det heliga rummet bryts av många olika hantverkares arbetsinsatser. Ställningsbyggare, orgelbyggare, elektriker, snickare och många fler är inblandade i installationen av världens modernaste orgel.

Orgelrenoveringen 1579
Också för 440 år sedan liknade kyrkorummet mer en byggarbetsplats än ett rum för bön och andakt. När S:t Petri kyrkas äldsta orgel, Genarpsorgeln, renoverades 1579 dominerade orgelstöket. I kyrkans gamla räkenskaper läser vi att en mäster Jörgen Pommer från Köpenhamn iståndsatte, stämde och avprovade orgelverket. För reparationens verkställande uppfördes först en byggnadsställning kring orgelverket. Till denna användes bland annat 5 skutmaster, 2 stora läkter och 15 ”vognskud” och till ställningens fastsurrande vid pelarna krävdes 3 ½ 15-famnars rep samt 40 bastlinor, alltsammans till en kostnad av 35 mark.

”… 8 dussin bleckskivor till piporna och 3 skålpund mässing…”
Till själva orgelverket inköptes 8 dussin bleckskivor till piporna och 3 skålpund mässing av Hans Reynoldsen i Köpenhamn, benved av Tyge Möller och Jens  rockemager (svarvare) i Malmö, svart trä till klaveret av Otte snedker och ”törredaeler” (torrt trä)  av Jacob Samsing. Köpman Willem Dichmand i Malmö bidrog med 3 skålpund mässing, 2 skålpund rullemässing, 18 tavlor vanligt bleck, 6 tavlor vitt bleck, 5 ½ skålpund ståltråd, 14 skålpund lim (kritkalk), 3 ½ skålpund ”fiint Lim”, 12 marker vax, ½ skålpund terpentin, ½ skålpund harpix (harts), bocktalg och ”dodenkop” till lödningen, 4 alnar ”haardug”, 34 alnar lärft, därav 16 alnar till de nedersta vingarna, bomull, olja, segelgarn och tråd. Åtta bjällror som var och en hade sitt eget ljud ”efter noterna” och 16 alungarvade skinn till bälgarna köptes av Rasmus remmesnider (sadelmakare). Till smidesarbetena användes långa och små skruvar, stift, navar, hakar och runda järn. Fyra långa järn användes till ”Pedalit” (pedalen) och en järnstång införskaffades ”som stiernen ska gaa paa” samt två par hängslen till ”de smaa flöyer paa postituet”. Man använde 23 tunnor kol och 6 skålpund ljus under arbetet med lödning, träets torkning och orgelverkets inre undersökning. För sitt arbete uppbar mäster Jörgen 200 mark samt fri kost för sig och sin sven under de fem månader som arbetet pågick. Förutom sin sven hade mäster dessutom några bälgtrampare till sin hjälp vilka avlönades för sig. Niels maler från Lund stod för målnings- och förgyllningsarbetet. Denne vistades 6 veckor i Malmö tillsammans med sin hustru och en son. Niels lön uppgick till 24 mark och dessutom utbetalades drickspengar för bland annat 9 potter tyskt öl till far och son under arbetet.

Orgel från Klais i Bonn
Denna uttömmande beskrivning ger vid handen att ett orgelbygge var lika komplext och stökigt på 1500-talet som det är idag. Att ro i land med S:t Petris nya orgelkoncept där fyra orglar integreras i  ett spelbord med touch screens kräver sannerligen sin tribut av såväl hantverkare, S:t Petri arbetslag och framför allt av alla kyrkobesökare. De tyska orgelbyggarna från firman Klais i Bonn inmundigar dock sitt medhavda tyska öl efter arbetsdagens slut.

av Anne Ruponen