I och med askonsdagen, som i år inträffar den 6/3, inträder fastan.

Fastan föregås av fastlagen, som i många länder firas med karneval, olika upptåg och med fet mat. I Sverige äter vi traditionellt fastlagsbullar/semlor. På askonsdagen mottar församlingen ett korstecken i aska, som markerar inträdet i en allvarligare tid. Askan påminner om vår dödlighet och om vägen som vi ska följa med Jesus på, mot korset.

Att fasta kan göras på olika sätt. I kristen tradition brukar det inte betyda, när en fasta är så här lång, att man avstår från att äta, eller tidsbegränsar när maten får ätas. Istället har begränsningen handlat om vad man äter. Förr var det under den här tiden inte brukligt att äta kött, ägg eller mjölk. Numera fastar många genom att låta bli godis eller sociala medier, eller genom att lägga till något som är bra för en, till exempel en god bok eller extra bibelläsning. I våra gudstjänster är tonen enklare, jubelropet halleluja plockas bort, och predikotexterna rör sig runt allvarligare teman.

Fastan avslutas med Stilla veckan; veckan mellan palmsöndagen och påskdagen. Under den veckan firar vi gudstjänster till minne av Jesu sista dagar, där han genomgick svek, lidande och död. Veckan avslutas med påskdagen då vi gläds åt hans uppståndelse.